Fanny satt upp!

Idag så väntade Jossan in Erica för sällskap ut, det är ju så mycket roligare. Det blev först halva rundan på åkern. Jessica gick med tjejerna. Blandat skritt, trav och galopp. Sen red tjejerna bort till kullhagen. Där blev det klättring och lite lek till häst. Roligt verkade dom ha i alla fall när vi satt och väntade och väntade på volten...
Idag skulle nämligen Fanny sitta upp på Iris och se om hon kunde få henne att galoppera utan att bocka. Efter en lång stund så kom tjejerna till volten, Jossan skrittade över till sommarhagen medan Erica gick in på volten.

Visst bockade Iris lite med Fanny också, men mer när hon blev tillsagd med pisk ;) Fanny kunde visa Erica sen hur hon skulle höja huvudet och driva henne genom galoppen. Då galopperade hon och bockade inte :)

Jag bad Fanny sitta upp och känna lite på Hampus också. Var lite nyfiken på om hon kunde samla Hampus i galoppen. Vi tampas ju med hans turbo där. Fanny slängde över stigbyglarna och det var en nervös Hampus som undrade var det var för tjej som satt upp. Han är ju väldigt skänkel känslig och det fick Fanny erfara. När hon tog första galoppfattningen så drog Hampus iväg järnet och Fanny höll på att åka av och blev tvungen att ta in honom på en volt. Hampus sprang ifrån henne och var lite stressad. Så Fanny jobbade istället med traven tills dess han lugnade sig lite men framförallt mjukade lite.

Så nu är jag mer än övertygad om att det är tiden och förtroendet i kombination med envis konsekvens som behövs. Vi har jobbat 18 mån på att få honom lugn och fin i traven så det tar nog sin tid att komma i mål i galoppen. Det verkar vara av mindre betydelse att det är någon erfaren som sitter upp och som kan korta upp och rama in honom.
Fannys reflektion var också att han behöver tid och jobbas konsekvent.

Jossan satt upp och jobbade honom lite i traven. Direkt när hon satt upp blev han mindre stressad och han gick faktiskt lugnare med Jossan. Fanny hjälpte henne lite att jobba på böjt spår. Hon har ett annat sätt att jobba med stödet, som hon vill ha på yttertygeln. Jag och Maritha har jobbat med Jossan på det omvända, att mjuka yttertygeln och ställa igenom på inner. Det var inte så stor skillnad och det är nyttigt för Jossan att hitta fler alternativ att jobba och ta det som känns bäst.

Så fort Hampus blev lugn, mjuk och fin så fick han belöningen i form av långa tyglar och hon skrittade av honom.

Sen fick Hampus efter pyssel och mys gå tillbaka till solen, geggan och kompisen Pysen i hagen.